Ur olika synvinklar går allt att vända. Jag är tacksam för att du, min vän, ibland får mig att se lite bredare på saker och ting. Eller som du skulle formulerat dig; lite längre än nästippen. Du sa tänk. Jag tänker. Utan att du skulle sagt det så skulle jag tänka, jag lovar. Men en sak återstår; jag har bara en källa att förlita mig till. Jag har bara en källa att lyssna på. Jag ska ändå försöka att tänka mig in i situationen från andra hållet men det är svårt. Okej, ingen har sagt att det ska vara lätt men är det inte så att man ofta strävar efter sin egen lycka? Att den är viktigast, när allt kommer omkring? Att man är dumdristig på så sätt. Jag vill vara en stor person men ibland så är det så mycket lättare att vara liten. Men (mycket men i denna text) jag ska försöka vara stor. Jag ska försöka att plocka fram det största hjärta jag bara kan och ignorera de egocentriska tankarna som gärna dyker upp. Du, om någon, vet hur egocentriskt jag tidigare handlade, inte tänkte jag på en annan part. Inte tänkte jag på "den andra". Om jag då skulle gjort det så skulle jag väckt en ångest svår att släppa, det jag gjorde då var inte alls stort och godhjärtat men för mitt eget lyckorus så var det underbart. Du vet att jag lyssnar på dig. Du vet att du ofta (läs alltid) har rätt. Men visst skulle det vara skönt om du hade fel den här gången?