Jag och brorsan diskuterade egenskaper här om dagen,

han undrade om det var någon egenskap som jag önskade att jag hade.

Vi kom in på svagheter man har som person.

Min svaghet är att jag inte alltid säger vad jag tycker.

"Men det är ju bara att ändra på" sa brorsan då.

Ärlighet varar längst i alla sammanhang,

ska jag då leva med mig själv hela livet kanske det vore en bra idé att börja vara ärlig - alltid!

Känner mig förbannat pepp till mitt nya jag,

släppa alla förbannade hämningar och bara vara precis den jag är.

Vad spelar det för roll vad folk tycker egentligen?

Jag vet att de som står mig nära uppskattar mig som den jag är,

jag har därför ingenting att förlora.

Plus att de som inte klarar av ärlighet från någon annan,

klarar inte heller av ärlighet mot sig själv.

Man lever då i ett falskt förbannat skal hela livet,

släng skalet i soporna.

Släng det, peka på det, skratta och säg;

Så, nu fick jag lite pepp och styrka men även lite ilska ur mig.

Peace!