Inga toasters för gråtfri lök.

Jag läste att det forskas fram en gråtfri lök,
löken planerar att komma i butik om ca tio år.
Hur tänkte dem där?!
Vi behöver löken som framkallar tårar.
(+ att det känns som att prioriteringen i forskning och pengar borde läggas på annat än en "överklasslök"!)
Det finns faktiskt en mening till varför man gråter när man skär lök.
Om vi skippar den vetenskapliga biten och går direkt till den icke bevisade biten.
Löken ger oss en chans,
en chans att gråta ut.

Om man är depp och skär lök,
man börjar gråta utan att kunna göra något åt det eftersom det är det vad löken gör: framkallar tårarna.
När man väl börjat gråta kommer känslorna.
Är man deppig börjar man gråta och trots att man kan gå ifrån löken så slutar man inte gråta.
Man fortsätter att gråta, 
man släpper allt och gråter ut.
Man gråter tills man inte har tårar kvar och allt känns lättare.

Är man istället glad när man skär lök och börjar gråta så fortsätter man också.
Man gråter då av lycka, 
tårar som man välkomnar och skrattar åt.
Det spelar ingen roll om man är glad eller ledsen när man skär lök,
det slutar alltid i tårar och det slutar alltid positivt.
Vi behöver gråta ut, vilket humör man än är i.

DET är lökens mening,
för alla att kunna släppa lös känslorna,
för alla att kunna gråta.
Även en "hård typ" kan inte motstå lökens krafter,
även en "hård typ" behöver gråta ut.
Jag kommer då aldrig köpa någon gråtfri lök.
Den är till för folk som är rädda,
rädda för att börja gråta och för att känna vad man egentligen känner.

Länge leve den lök som får oss alla i tårar!

Peace!

 
2009-10-11 @ 02:16:28 Allt & Inget Permalink


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0