I wish I was a pirate.
Mindre än två veckor kvar nu!
Om två veckor bor jag antingen kvar i Southampton eller så är jag tillbaka i Sverige.
Jag har inte någon som helst aning om vilket.
Jag som alltid varit så planerande av mig,
som alltid vetat allt, som alltid haft allt under kontroll.
Nu är det verkligen inte så,
nu är jag helt utan kunskap om framtiden.
Känns fruktansvärt skönt med en blandning av oro.
Det sköna överväger dock.
"Practice what you teach" - lev i det glidande nuet;
det är precis vad jag gör för tillfället!
Som jag sagt förr; hur det än blir så blir det bra.
Jag har en känsla av att detta år inte är slut på händelser,
detta år har så mycket kvar att ge.
Det här året är året på the new era - det har jag vetat hela tiden.
Tänk om man istället vore en pirat.
Jag skulle inte ha den lilla oroskänslan i mig just nu i så fall.
Det skulle enbart vara den sköna känslan som befann sig i min kropp.
Då skulle jag idag vaknat upp till soluppgången.
Käkat en liten brödbit samtidigt som jag tittade ut över den tomma horisonten.
Skeppet, the crew och en papegoja - det skulle vara allt.
Fest varje kväll med allsång, sångerna hade samma grundstomme:
"oh hoj (....)"
Man hade vad man hade och ville man ha mer fick man väl ta mer,
valet var upp till en själv.
Om man ville vara mer ärlig kunde man byta till sig något,
i samband med en ilandstigning någonstans i fjärran.
Jag skulle dock köra med byteshandeln,
slippa krigandet,
chilla i någon härlig stad,
bara leva loppan!
Stark som en jag-vet-inte-vad skulle man ta sig igenom allt,
det ända som skulle gälla var att inte göra något dumt,
like getting yourself killed in somehow.
Wild and crazy bah, wild and crazy...!
Saknaden skulle nog inte vara mindre dock,
min saknad skulle dock inte finnas,
han skulle vara en del av the crew - så hah!
Problemet löst;
I should be a pirate.
Peace!
Kommentarer
Trackback
